Recension - Mario Kart 8 Deluxe

Om man skulle titta bakåt genom sin spelhistoria och på den historik som återfinns där skulle Mario Kart snabbt visas i tabellen. Mängden timmar som under åren lagts på denna spelserie är enorm, och det går inte att förneka varför, nämligen spelglädjen.

Gång på gång har man från Nintendos sida återupplivat konceptet som startades på Super Nintendo, dels genom 3D-grafik, rörelsekontroller och ny senaste genom sin hybridkonsol, Nintendo Switch. Man har även valt att implementera någon ny funktion som bringar tillbaka formulan, och så är även fallet med Mario Kart 8 Deluxe. Det är i grund och botten samma spel som det tidigare Mario Kart 8 till Wii U, dock med en del avgörande skillnader.

När jag skrev min recension av Mario Kart 8 för nästan tre år sedan beskrev jag det som seriens hittills bästa del. Med historieglasögonen på mig kan jag i efterhand bekräfta att detta fortfarande stämmer delvis. Mario Kart 8 är fortfarande seriens bästa del, både i sin design och i sitt utförande dock är det inte Wii U-versionen som står i centrum. 

Åttan har nu uppgraderats i sin Deluxe-version på Nintendo Switch och tillfört ett antal nya förändringar som gör detta till den ultimata utgåvan. Ett nytt Battle Mode är den stora nyheten till spelet och därmed också det största dragplåstret. Detta läge höjer värdet rejält i min bok och levererar mer skratt än jag tidigare upplevt. 

Det nya läget Renegade Roundup är en kaotiskt tolkning av tjuv och polis och är likt ett Nintendofierat Grand Theft Auto. Ett lag agerar poliser, då i form av Piranha-plantor monterade på bilarna, medan motståndarlaget spelar tjuvar i vanliga bilar.

Uppgiften blir för poliserna att åka runt och äta upp samtliga tjuvar innan tiden är slut. Tjuvarna i sin tur måste hålla sig undan och även hjälpa sina kompanjoner att fly ifrån fängelset i mitten av banan. Det blir fort en mängd skrik, skratt och armviftande i dessa roliga och snabba omgångar. Även klassikerna Baloon Battle, Shrine Thief och Coin Runner återvänder med glans.   

Mycket annat är sig likt i Deluxe-versionen av Mario Kart 8. Alla tidigare banor är inkluderade och upplåsta från start, vilket även inkluderar samtliga dlc-banor. I totalt finns det 48 banor att avnjuta i samtliga svårighetsgrader, vilket kommer resultera i en stor summa däckslitage längs vägkanten. Bild och ljudmässigt är spelet i stort sett identiskt med sitt original, dock med en del förfiningar på den nya plattformen. 

Andra märkbara förändringar inkluderar en rad nya karaktärer däribland Bowser Jr, King Boo, Inkling Boy och Girl samt Dry Bones. Det har även lagts till 200 cc Time Trials, möjligheten att använda två föremål i racet (likt Double Dash's dagar) samt hjälpmedel för nya spelare.

Dessa funktioner kallas Smart Steering och Auto-acceleration och hjälper nybörjare med de två mest grundläggande egenskaperna i Mario Kart, gasa och hålla sig på banan. Det blir därför snabbt obligatoriskt för veteraner till serien att stänga av dessa funktioner. 

Jag gillar verkligen den totala friheten som Nintendo Switch erbjuder i sitt Mario Kart-spelande. Att kunna ta med sig en identisk upplevelse var man än vill vara är en härlig känsla och spelet är så gott som identiskt i både tv-läget som i det handhållna läget. Att styra och använda Joy-Cons känns även detta väldigt bra, dock ska det tilläggas att det kanske är relevant att införskaffa en pro-kontroll om onlinematcherna blir för intensiva. 

Och är den en sak som måste förbli det svarta fåret i familjen så är det definitivt online- funktionerna. Nintendo har fortfarande problem att ordna ett smidigt system för spelare, och då särskilt för vänner att ansluta sig till varandras matcher.

De flesta gånger jag har försökt har jag fått felmeddelanden och det känns mer baserat på tur och träff när man lyckas hitta varandra. För att kunna motivera en betaltjänst senare i år måste Nintendo verkligen vissa att funktionerna som då ingår är bra, fungerande och värda sitt pris. 

Sammanfattningsvis är Mario Kart 8 Deluxe det bästa Mario Kart-spelet hittills. En mängd innehåll, ett knasigt och fantastiskt Battlemode, underbar spelmekanik och en frihet som är oslagbar.

Dock kantras fortfarande spelet av ett onlineläge som lämnar mycket att önska. Därmed stannar mitt omdöme på samma betyg som originalspelet fick. Merparten är fortfarande fantastiskt, men det virtuella online-såret sitter ännu kvar.