Feedback

Victor Karlsson

Ålder: 26

Bor: Skövde

Konsoler: Linux, Nintendo 3DSXL, Nintendo 64, Nintendo Game Boy Advance, Nintendo Game Boy Color, Nintendo GameCube, PC, Playstation 4, Playstation Vita, Sony Playstation 2, Windows

Senaste recension: God Eater 2: Rage Burst

Min första konsol: Den första konsolen jag fick var nog en SNES som jag olyckligt välte en TV över. Vad kan man säga, romansen var både kort och passionerad!

Bästa spel: Helt klart Pokémon Röd & Guld. Det fanns inget som sa helg som att vakna upp till ett pokémon-avsnitt på TV och ett Gameboy med Pokémon I handen, djupt försjunken i en hederlig saccosäck!

Sämsta spelupplevelse: Har nog aldrig haft en dålig spelupplevelse, och har jag det är den nog förträngd bortom räddning. Kanske de senare iterationerna av Final Fantasy?

Spelar just nu: Leauge of Legends, Dota2, Don't Starve, Binding of Isaac, Pokémon Heart Gold, Knights of Pen and Paper +1 Edition och Recettear - An Item Shop's Tale.


Victor är en lyrisk kaffedarrande spel och programmeringspoet från Blekinge som på något sätt lyckades hamna i Skövde, där han försöker vända om sitt liv från bagarpojk till spelutvecklare. Redan som ung pojkspoling dagdrömde han om både författarskap och spelmakeri. 

Med sin första dator vid 8 års ålder och ändlösa timmar nere i kompisens källare med både RPG-Maker och TV-spel fann han sig själv och en ny eldsjäl föddes i spelvärlden.

Det var inte fören hans familj bestämde sig för att flytta till Sveriges gnällfläck Närke som han verkligen kom igång! Där hittade han både motivering och passion i form utav likasinnade vänner. Nu sitter han där i Skövde, redo att ta sitt intresse och passion till nästa steg för att bli en professionell spelutvecklare.


Mina senaste bloggar

Av Victor Karlsson

Publicerat 18 oktober 2013

The Binding of Isaac

Spelas just nu - Bland platinumgudar och fickmonster

När höstens melankoli slår till vad gör man då?

När hösten kryper in och filtarna kommer fram vet man att hösten är äntligen är här! Men med brist på sol kan även de mysigaste höstdagarna kännas tunga och trötta. Så, vad är medicinen? Spel, såklart!

Själv vänder jag mig till mitt "go to"-spel, Binding of Isaac. Vilket jag nu klockat runt 125 speltimmar i. Den långa resan till platinagud har äntligen börjat lida mot sitt slut och jag kan se mållinjen långt där framme. Jag har bara en handfull achievements kvar. Det kanske låter lätt, men för er som inte är bekanta med Team Meat och deras verk så kan jag berätta att de har en förkärlek för det råa och hårda. Att slita, gråta och skrika av frustration är förmodligen en sak jag kommer ägna mig åt en hel del framöver.


I fall pressen blir för hård kan jag alltid mysa ner mig i soffan med ett kopp varm choklad tillsammans med nya Pokémon X. Som någon som inte har spelat Pokémon sedan Guld/Silver känner jag mig otroligt uppspelt över att få utforska spelserien på nytt. Jag har undvikit så gott som alla spoilers förutom lite recensioner så att jag inte förstör mitt återupptäckande av fickmonstren och deras fantastiska värld. Tur för mig så damp spelet ner i brevlådan idag vilket var en skön överraskning efter en lång och tröttsam dag.

Vilka spel räddar er från höstens melankoli? 
Klicka här för att kommentera

Av Victor Karlsson

Publicerat 14 oktober 2013

The Legend of Zelda: Link's Awakening

Speluppväxt: The Legend of Zelda: Link's Awakening

Följ med ner i de uråldriga gångarna av min själ!

Jag var inte den populäraste ungen som barn. Mitt arsenal av vänner var långt ifrån stort då jag varken var intresserad av fotboll eller hockey (sporterna ”alla” ungar höll på med). Jag minns att jag ofta hörde hur mina vänner pratade om att tränaren bara lät de "bra" ungarna spela och hur de själva ofta fick sitta på bänken och titta på. Då vände jag mig hellre till böcker, serier och spel. Där betydde alltid min insats något. Jag behövde inte vara bäst för att få vara med. Det var en värld där allt gick för sig med lite fantasi och där man alltid blev belönad för sina prestationer.

Min första konsol var en Game Boy. Den där stora grå tegelstenen driven av inte mindre än fyra AA-batterier. Jag hade bara ett fåtal spel, men de spel jag hade var (och är fortfarande) mina ögonstenar. Jag minns speciellt ett spel, som jag fortfarande har kvar än idag och som verkligen formade mig som barn: The Legend of Zelda: Link's Awakening.

I min ensamhet fann jag mig själv i det spelet. Att få utforska uråldriga och mystiska tempel med svärd och sköld i högsta hugg, lösa mysterium och kluriga gåtor, träffa på konstiga varelser och att få vara hjälten var fantastiskt, även ifall det bara handlade om ett par timmar per dag. Med min livliga fantasi var det aldrig några problem att sätta sig in i spelet heller, det tog inte mer än fem minuter så var jag där, i full fart med att rädda dagen. När jag tänker tillbaka på det kan jag förstå att mina föräldrar kanske oroade sig lite grann. Allt bara försvann runt om; vardagen och dess problem, ensamheten. Jag hade en evig iver om att få göra mer än att bara sitta vid en skolbänk hela dagarna. Link var ju precis som jag, ensam. Det var inte svårt att relatera till. Han befann sig precis som jag i en värld som han inte förstod sig på. Fylld av frågor och inga svar. Det handlade inte bara om Link's Awakening, utan om Victor's Awakening. 


Ja, jag vet hur det låter. Men var det inte så? Minns inte ni hur ni satt där med de svettigaste labbarna i universum efter att ha klarat den där bossen som ni försökt klara av i dagar. Hur man var fylld av adrenalin och lycka. Hur man sparade minst tre gånger bara för att vara helt säker på att man inte måste göra om det. Det var svårt och klurigt men så otroligt belönande. Man pratade ihop sig med de andra personerna som spelade för tillsammans kanske man kunde hjälpas åt att ta sig vidare. Här någonstans fastnade jag totalt i spel. Jag började även skriva, läsa, rita, filosofera och prata med folk som aldrig förr. Jag vill även tro att passionen för att få göra ett eget spel någon dag började här någonstans. Det var nämligen inte många år senare som jag och en vän komponerade ihop vårt första brädspel, Solkristallens väktare.

Link's Awakening var mitt första Zelda-spel och man kan säga att det var det spelet som öppnade upp mig för hur otroligt underbart det är att spela tv-spel. Jag kommer nog aldrig sluta. Det finns för mycket att utforska och för många universum att rädda för att jag ska tröttna. Link's Awakening var helt klart en resa jag aldrig kommer glömma, en resa som tog mig två år. Även ifall de vänner jag träffat under spelets gång sedan länge hade slutat spela så fanns de fortfarande kvar och skulle visa sig vara det en lång tid framöver. 

Vilket var din barndoms viktigaste spel? Fanns det något som förändrade er till det bättre eller sämre? 
Klicka här för att kommentera

Av Victor Karlsson

Publicerat 20 september 2013

Cut the Rope

Cut the Rope till 3DS

Cut the Rope, ännu ett pusselspel i mängden?

Jag är inte direkt någon mästare på fysikbaserade pusselspel, ärligt talat har jag försökt hålla mig borta så gott jag kan från alla dessa ”mysiga” mobilspel. Men som de säger så ska ju någon gång vara den första, för mig var det Cut the Rope på Nintendo 3DS som utvecklats av det ryska spelföretaget ZeptoLab.


Du ska med hjälp av pennan och pekskärmen skära av olika rep för att navigera en liten färgglad godisbit till en förvånansvärt hjärtvärmande, sötful paddliknande filur, som du av någon anledning fått hemskickad till dig i en anonym kartong.

På banorna finns det även tre stycken stjärnor som du ska fånga med godisbiten innan du når paddan, vilket ökar både poängen du får samt hjälper till att låsa upp fler banor (totalt är det 375 stycken)! Konceptet är simpelt och väldigt rakt fram, kontrollerna funkar utmärkt och man kommer igång väldigt snabbt, något jag tänker anta är hela grejen med spelet. Det rör sig mer eller mindre om en direkt portering av mobilspelet och utnyttjar inte 3D-funktionen, vilket kanske inte förvånar.


Naiv som jag är lät jag mig vaggas in i någon slags luddig dimma av säkerhet men det visade sig ganska snart att jag skulle gråta floder av blod om jag inte lyckades få alla tre stjärnor (blir fortfarande lite irriterad när jag tänker tillbaka på de filleluriska banorna...). Komplexiteten i banorna ökar ganska snabbt och helt plötsligt kastar det en uppsjö av hinder på mig: gummibandsrep, spikar, såpbubblor, självfästande rep och hattportaler à la ”Once Upon A Time...”, för att nämna ett par. Jag ska erkänna, jag blev lite fascinerad av att Cut the Rope lyckades balansera upptrappningen väldigt (VÄLDIGT) bra men även att banorna kändes intressanta och roliga även långt in i spelet. Visst, det fanns ju ett par som kanske inte riktigt höll måttet och visst, det kunde bli lite upprepande ibland. Men med den uppsjö av banor som finns förväntade jag mig nästan åtminstone ett par lite sämre designade nivåer.


Cut the Rope
är definitivt inget unikt på marknaden, faktum är att det finns en hel del liknande spel. Men det är nog lite grejen med alla pusselspel, det är okej att de är lika varandra. Jag menar vi dras ju fortfarande till korsord, sudoku, The Legend of Zelda och Candy Crush. Det är mysigt, avslappnande och lagom klurigt även ifall vi har sett ungefär samma sak en handfull gånger innan. Det behöver bara vara lagom nytt, snabbt och enkelt att plocka upp när man har tråkigt i väntan på de evigt försenade tågen eller bussarna.


Så nej, ifall du letar efter ett nytt revolutionerande pusselspel som du samtidigt kan lira lite dåsigt när du är på resande fot är nog inte Cut the Rope för dig. Å andra sidan, om du bara behöver en quick-fix eller ett knåpigt fysikbaserat lir som inte gör något nytt men som gör det spelet ska och dessutom gör det väldigt bra (för att inte tala om gulligt), så är Cut the Rope perfekt för dig som behöver något att undfly alla de där tråkiga personalmötena med.


Jag kommer nog personligen fortfarande hålla mig borta från dessa beroendeframkallande spel. Det är dock inget jag vågar lova mig själv, för ni vet ju vad de säger: ”förbjuden frukt smakar bäst”.


Klicka här för att kommentera

Senast uppdaterat

Senaste recensionerna

Appstore logotype Googleplay logotype
Ladda ner Spelnyheterna som app!

Spelkalender